Uj uj! Så var cirkusen över. En riktig brakfest knöt ihop säcken på våran omtumlande medverkan i Melodifestivalen. Det kommer nog lite eftersläntrande bildreportage vartefter eftersom det känns svårt att släppa och jag fortfarande har en hel del bilder och händelser som ej bör falla i glömska.
Men till att börja med så kör vi gårdagen, medan den fortfarande är färsk i minnet.
Dagen började med att jag och min syster Jenny som dagen till ära åkt från Leksand, gick hem till vår pappa och käkade frukost. Katten Keso blev vild och ville leka kurragömma. Han är rolig han!
Klockan sex möttes vi upp vid mataffärn för att inhandla kvällens festivalmat. Något godare än ”vanlig” festivalmat som brukar bestå av polarbröd och räkost, eller nåt annat på tub.
Ida poserar vid välkomstdrinkarna. Klara kunde tyvärr inte vara med pga jobb. Så det var jag, Ida, Nicki, Lena från skivbolaget, min syster Jenny och… vilka är de återstående två? Hemliga gäster?
HEMLIG GÄST: ERIK LINDER
Inga mindre än Erik Linder och hans vackra norska Rikke! Under deltävlningen i Göteborg kom vi fram till att vi bor nästgårds och smidde planer om gemensamt karaokebesök på lokalkrogen Curres Corner i Tyresö vid tillfälle, så nu tog vi tillfället i akt och bjöd in till Melodifestivalkväll till att börja med. Erik som skulle sjunga i Bingolotto idag tog det lite piano, jag borde gått lite mer på hans bana men det är ju lätt att vara efterklok…
Hu så spännande. Speciellt efter några ”välkomstdrinkar”. Vi körde bubbelvin blandat med färskpressad apelsin- och äppeljuice. Alltså direkt från juicepressen, en favorituppfinning. Äpplejuicen såg ut som något som skulle kunna ha tryckts ut ur Shreks armhåla men smakade fantastiskt tack och lov, mycket uppskattat.
Jag vred mig lite i soffan och utbrast spontant ”nej nej nääj” när Timoteij började sjunga en hemgjort version av ”Vi äro musikanter”, det blev bara för mycket. Men så fort klippet var över så var allt förlåtet. Jag har ju gillat Timoteij ända sen jag hörde dem på första genrepet. Innan hade jag verkligen förväntat mig något katastrofartat efter alla sågningar i pressen, men så fort de klev på i Göteborg och började repa så tänkte jag ajaj det här kommer gå bra. Jag och skivbolagsLena sjöng med innan låten ens var slut första lyssningen.
Det går ju inte att inte tycka om dem, så otroligt snälla och gulliga tjejer och jag önskar dem allt gott. Jag har ju också utsett dragspelerskan Bodil till festivalens snyggaste brutta, delad med Jessica Andersson. Människor som beter sig helylle, är välkammade och har bländande leenden brukar ofta ha en påklistrad fasad , men om det är äkta så är det inget annat än beundransvärt. Och jag tycker Timoteij-tjejerna känns just äkta och jag hoppas att det så förblir!
Posing i soffan
SkivbolagsLena röstar på Salem Al Fakir
Själv röstade jag på Timoteij, Salem Al Fakir och Jessica Andersson. Jag kunde inte bestämma mig riktigt och så var jag lite yr så allt blev så känslosamt. När Jessica sen började hamna på efterkälken röstade jag ännu mer på henne, som om det skulle hjälpa. Ida tyckte lite irriterat att jag istället skulle taktikrösta på t.ex. Salem som låg bra till, och skulle bli en strålande representant i Oslo, men då sa jag att jag tänkte inte överge Jessica när hon behövde mig som mest, och ringde en gång till bara för ringandets skull. Det var roligt när man ringde till Timoteij för de pratade alla samtidigt och det lät som en rymdvarelse som svarade.
Nicki och Ida i den traditionella grodposen i väntan på bussen. Jag har testat några gånger eftersom man känner sig lätt utanför ibland när de sitter sådär och röker, pratar i telefon eller diskuterar livets stort och smått men det är inget för mig.
Festliga gänget på bussen. Min syster Jenny och Lena försöker agera enligt min regi att spela utslagna redan kl 23.
Rikke och Erik på bästa festhumör.
Vi anlände till Annexet och Melodifestivalens efterfest vid halv tolv. Efter lite krångel med våra artistnamn i entrén -ja det är enda gången jag ångrar att vi skaffade oss våra artistnamn i tidigt 2000-tal, så äntrade vi Vilda Västern. Jag funderar faktiskt seriöst på att istället börja rota in namnet MA som jag fick när jag gästade P3s Morgonpasset innan Göteborg. Det tycker jag är lätt och bra. Med risk att det blandas ihop med Mo.
Halkade in på röda mattan och blev fotade i ungefär 2 sekunder innan Ida och Klara frustade om att de inte fått några drinkbiljetter. Det visade sig att de haft för bråttom in och sprungit förbi tjejen som delade ut dessa, men de backade bandet och fick varsinna plåtar retroaktivt. Ordningen återställd!
Stegade tillbaka ut på mattan igen och blev omplöjda av ett gigantiskt blixtrande fotografgäng och en nyduschad Erik Saade. Barbarazzi passade såklart på att ta ett kort. 8 megapixel kamera my ass, världens sämsta mobilkamera har jag. En vacker dag så har jag en riktig kamera. Då kommer Barbarazzi bli ett fruktat men eftertraktat namn i artistvärlden.
”han som fick vatten i huvvet” som jag till att börja med kallade denna unge man innan jag visste vad han hette. Han häller vatten i huvvet, vi tänder eldar. Man kan säga att vi är varandras totala motsatser, på de flesta plan. Han är t.ex. ihop med Molly Sandén och det är ingen av oss i bandet. Jag pratade lite med Molly vid ett tillfälle, jag tycker hon är en gullig tjej. Också sådär helylle och naturligt glittrande som jag aldrig någonsinn har varit eller kommer att bli, det är lite fascinerande. Jag ville säga något om att jag blev så arg när jag läste om att hon blivit mobbad på nätet, och att hon är tuff som står upp för sig vilket gör en bra förebild, men jag har ingen aning om jag lyckades säga något vettigt. Men då har jag sagt det nu iallafall.
Det gick ungefär lika bra när jag äntligen fick träffa Jenny Silver, ville säga hur grym hon är men jag tror det blev mest svammel om att jag gått och sjungit hennes låt på låtsasengelska hela veckan.
Ännu ett misslyckande av Barbarazzi att stalka Timoteij som skojade om att de körde Crucified Barbara stilen. Bodil hade en tuff vit skinnväst med nitar. Ännu snyggare än vanligt haha! Klara anklagade ju mig för att vilja vara med i Timoteij redan första dagen i Göteborg men jag kan intyga att så inte är fallet. Men jag ser framemot en dragspelsduett någon gång i framtiden.
Jag och stiliga Anders i Casablanca. Det var ju inte Crucified Barbaras rampljuskväll ikväll så man hade inte lyxen att få frisyren underhållen, som på den tiden när vi var med i teven. Men trots att luggen levde rövare -och även kroppen som den växer på, så var det nog inte hela världen.
Anders och min tokiga underbara lillasyster Jenny. Hon avstod att slåss om gästlisteplatsen till efterfesten i Göteborg och lämnade väg för en annan av mina systrar, Annika, eftersom hon planerade att gå när vi spelade i Globen istället. Positivt tänkande skall belönas, så jag blev glad när vi fick ta med en gäst även denna kväll trots att vi inte själva stod för underhållningen.
Anna Bergendahl på scen på festen. Min blick må vara lika suddig som min dåliga mobilkamera, men vi var flera som tyckte att det var en dubbelgångare som sjöng bakgrundskör. Grattis grattis förresten!
Ett gäng sötnissar – Nicki, Salem Al Fakir och Pain of Salvation-Daniel. Vad roligt att få träffa Salem, han var jättetrevlig.
Trots min gräsliga hair day så måste jag ju publicera detta.
Puman Hanna Lindblad, Nicki och jag poserar. Jag måste slå ett slag för Ken Svanlund som sytt min topp.
Plötsligt kom Ida svepande genom folkhavet iklädd Måns boxarrock, hur hon nu lyckats lägga beslag på den. Hur som helst väldigt klädsamt! Hon stannade till för en fotografering och svepte sen vidare på nya äventyr. Det var svårt att gå i grupp denna afton, vi var alla ute på olika håll och minglade, vimlade och vinglade.
Jag önskar att Barbarazzi varit lite mer uppmärksam på sin egna grupp och tagit lite fler festliga foton på oss själva än på Timoteij och vattenkillen men sådan var kvällen, och sådan var Barbarazzi. Glad som en gris, ganska yr och nyfiken på roliga människor. Förhoppningsvis kommer även de andra grisarna att ladda upp lite bilder så vi får se vad de hade för sig igårkväll. Den enda gången jag blev på dåligt humör var när jag skymtade journalisten som hittat på en massa skit som inte är sant om oss och de flesta andra, visade det sig vid en snabb koll bland andra deltagare. Men så snart hon försvunnit ur sikte så var humöret tillbaka på topp.
Sammanfattningsvis så har allting varit väldigt mycket roligare än jag kunnat föreställa mig. Jag önskar att alla någon gång i livet får vara med i Melodifestivalen haha. Vi kommer inte att försöka komma med igen med Crucified Barbara, det räckte gott med detta men på något sätt måste man ju få vara med om detta igen på något sätt, kanske som en fluga på väggen eller så får vi öva in ett nummer med våra apmössor och ukuleles och ansöka som pausunderhållare.
Tack till Melodifestivalen -produktionen och alla deltagare för en rolig tid, och alla skojiga snälla människor som hejat och röstat på oss.
Nu återgår vi till det gamla vanliga. Om några timmar ska jag upp till jobbet och greja med grejer. Jag är så glad att betongkepsen lättat nu på nattkröken att allt känns roligt, det ska till och med bli roligt att ställa klockan på sju. Sen i morgon eftermiddag ska vi repa, måste shejpa upp oss nu inför årets två första riktiga Crucified Barbara gig i Huskvarna och Göteborg nästa helg.
På återhörande!
Mia Masken Coldheart Karlsson MA Barbarazzi Spindelmamma